Jag älskar yoga. Kan inte riktigt förstå att jag ännu inte tröttnat på stående hund, triangeln eller solhälsningarna efter 7 års tränande. Det är nästan ett mirakel att de istället bara blir härligare med åren!

Det enda som är negativt med yogan är att det verkar som att jag bara blir sämre och sämre istället för tvärt om. Stelare, svagare är inga ord som rimmar väl med utveckling. Kan ju hänga samman med att jag inte har tid med 6 klasser i veckan längre och att jag har ett stillasittande jobb… I vilket fall som hels så är det grymt svårt att som tävlingsmänniska förbise den lilla detaljen att jag inte är bäst. Inte ens om jag jämnför med mig själv. Men de yogastunder jag lyckas lägga allt som heter prestation på hyllan och bara ägnar mig helt och fullt åt varje asanas så är det som att få vara en stund i himmelriket. Min kropp älskar att få sträcka, spänna och balansera och mitt sinne blir lungt och harmoniskt. Jag hade inte överlevt i en stad som Shanghai utan dessa stunder. I ♥ Yoga.

Kärlek
Sara