tillbaka till frågan
Jag känner att jag måste gå vidare med mitt inlägg om den stora frågan "att jobba eller att inte jobba". Inget annat inlägg har lett till så många kommentarer och åsikter, både här och på facebook. Åsikterna verkar vara många, någon tycker att jobb är ett måste för ett tillfredställande liv. Andra menar att lyckan kom då de slutade jobba.
Jag tror inte att jobb nödvändigtvis måste vara vägen till självförverkligande och utveckling. Därmed är det inte sagt att pilla naveludd åtta timmar om dagen är stimulernade. Men det finns ju så mycket annat livet har att erbjuda förutom jobb. Så många projekt, drömmar som inte behöver ligga inom ramen arbete. Jag tror att det är viktigt att finna sin passion, om den sedan går under kategorin jobb känns för mig mindre relevant (förutsatt att man har möjlighet ekonomiskt). Jag tycker nästan att det är lite sorgligt att vi måste identifiera så med vårt yrke, att "vad jag gör" nästan är viktigare än "den jag är".
Sedan har "anonym" en viktig poäng som är självstädighets-synpunkten. Även Ida är inne och nuddar vid ämnet. Då jag inte längre jobbar för pengar så jobbar jag faktiskt till en viss del för känslan av självständighet, ännu mer för att invistera i framtiden. Jag är mycket medveten om att lyxen att inte behöva jobba för pengar endast finns så länge vi bor i Kina och det tänker vi inte göra för evigt :-).
Slutligen tycker jag att min fina vän Laurel verkligen har en poäng när hon citerar en annan klok människa: "A job is something you do for money and only think about from 9-5, a career is something you do for advancement and promotion, to prove something to yourself, or to other people, or to feel important. But a calling is something you do only because it fulfills you, it is a passion and something you would do even if you didn't get money or recognition from it."
Jag hade ett utveklignssamatal med mina chefer för någon vecka sedan. Min chef sa då till mig "find your passion and I will help you to reach it". I ♥ the IKEA way! Bara en liten detalj kvar. Måste hitta min "passion". Tror du att jag kan hitta den under sängen, eller kanske bakom BILLY bokhyllan i gästrummet? Man kan få migrän för mindre…
Kärlek
Sara
Hej igen Sara!
Jag kan inte låta bli att kommentera även denna gång. =)
Jag tycker som du att man identifierar sig lite väl mkt med sitt yrke... men samtidigt gör jag oxå det. Jag ÄR frisör... men jag jobbar inte som det längre. =) Det är min hobby, min passion och jag blir glad av att kunna göra det i den utsträckningen som jag vill. Trivs man med sitt jobb, så blir det nog lätt så. Och även fast mitt (dåvarande)jobb är min hobby, så saknar jag det inte... Det blev helt enkelt FÖR mycket av det goda... jag jobbade till sist för jämnan.
Så vad är bäst? Att jobba med sin hobby, men jobba jämt? Eller att jobba "för pengar" och jobba "lagom"..?
Vem vet?
Olika för alla, kan jag tro... och en balans är väl det bästa, som alltid.
Angående självständighets biten så känner jag inte alls igen mej. Jag och min sambo har totalt gemensam ekonomi, och har haft det så länge jag kan minnas. Jag får aldrig dåligt samvete om jag köper tex dyra skor... eller blir sur om han köper någon onödig elektronik-sak... =) Och sammma från hans håll. I ett bra förhållande (enligt min syn) ska det inte spela ngn roll VART/VEM pengarna kommer från... man jobbar ju för samma mål. En bra ekonomi för sin familj! =)
Och jag anser att man är en familj även om man inte har barn... =)
Väldigt intressant och kul blogg du har! =)
Mvh
Lindah i Sydafrika
gillar dina tankar Lindah! håller med i det mesta. vore ju trist om vi tyckte helt lika, vilken nytta har man av det :-)
ur självständighetsaspekten tänker jag faktist inte främst på vardagen. utan snarare på pension, sparande och annat trist. jag och min micke är inte gifta vilket lämnar mig i en väldig beroendesituation. sedan har vi helt olika karriärsval du och jag :-) för min del skulle det vara svårt att komma tillbaka in på arbetsmarknaden efter några års uppehåll. har fått för mig att det inte är lika svårt som frisör men vet eg inte.
men håller verkligen med om att det inta alls spelar ngn roll ar pengarna kommer ifrån. bara man tänker på vad som händer om det skulle ta slut.
tittar in på don blogg lite då och då men kan inte kommentera blogspot. kinesisk censur....
KRAM
