Att Kina censurerar internet är ingen nyhet. Under de snart 10 månader jag bott här har youtube, blogspot och facebook varit nedstängt. Google, g-mail, hotmail har kommit och gått med jämna mellanrum. Vi ser till att behålla våra mänskliga rättigheter genom något som kallas "proxy", vilket innebär att vi når internet genom servrar i andra delar av världen. Det kostar en liten slant men är för oss en nödvändighet. Som jag skrivit innan så förvånas jag av kinesernas likgiltiga inställning till denna censur och detta brott mot mänskliga rättigheter. De kineser som jag känner rycker på axlarna och använder de internet sidor som är tillåtna.

Senaste nytt i debatten om Kinas förtryck mot det fria ordet står google för. De har publiserat en artikel på deras hemsida där de berättar om olagliga intrång på flera google konton. Google skriver  att "konton tillhörande dussintals USA- Kina- och Europabaserade Gmailanvändare som förespråkar mänskliga rättigheter i Kina verkar ha rutinmässigt brutits in i av tredje part". Google funderar nu på att sätta ner foten och stänga ner google.cn. De skriver "dessa attacker och den övervakning som de avslöjat, kombinerat med att  de senaste årens försök att ytterligare begränsa yttrandefrihet på nätet har lett oss till slutsatsen att vi bör se över huruvida vi kan fortsätta att bedriva verksamhet i Kina". Jag tycker att det är BRA att omvärlden reagerar. Kina har många bra och underbara sidor, förtyck, censur och brott mot mänsliga rättigheter är INTE några av dem!

Läs googles artikel här.

En artikel på svenska om googles artikel hittar du här.

Kärlek

Sara

Det är vanligt i Kina att reklam är baserad på lyckliga familjer med ett barn. Att jämnföra med Sverige där idealfamiljen ofta symboliseras med två barn.

Om man frågar en kines om vad de tycker om sitt land så får du ofta svaret "good, but to many people". Ett förståligt svar då de knatar runt över 1 miljard kineser i Chinaland. För att försöka begränsa antalet kineser infördes 1979 den omtalade enbarnspolitiken (计划生育`= jìhuà shēngyù = födelseplanering) i Kina, varje familj får bara lov att skaffa ett barn. De flesta kineser jag känner är helt med på noterna gällande den enbarnspolitik som råder i landet och tycker att den är bra. Jag kan dock inte låta bli att undra om de verkligen tycker att det är ok att regeringen bestämmer hur många barn man får ha eller om de "lärt" sig att tycka att det är bra…

Att inte själv få bestämma över hur många barn man vill ha anses vara ett grovt brott mot de mänskliga rättigheterna (Kina är dock inte känt för att värna om varje individs rättighet utan värnar om den stora massan). Den officiella ståndpunkten i Kina är att alla familjer UPPMUNTRAS till att bara skaffa ett barn med hjälp av ekonomiska incitament men att det inte finns några tvång. Det är även den bild jag fått av mina kinesiska kollegor i Shanghai. Toy Reid, som arbetar för kongressens exekutiva kommission om Kina, menar motsatsen. Han har genomfört omfattande forskning och funnit att "De mest kränkande former av tvång används för att upprätthålla födslobegränsningarna. Tvångsaborter och tvångssteriliseringar förblir vanliga i många delar av Kina". Enligt honom belönas några provinser i Kina efter hur många sterilisationer de genomför. I en annan provis erbjuds 3000 kr till den som anmäler en "oplanerad" graviditet. Toy Teid berättar fruktansvärda historier om kvinnor som tvingas att abortera, i många fall är det inte bara barnet som dör utan även mamman. Läs mer om detta hemska brott mot mänskliga rättigheter här.

Jag tror på Toy Reids forskning. Jag tror även på mina kollegor som hävdar att den enda följden för ett extra barn är böter. Kina är ett stort land och olika regler verkar tillämpas på olika typer av männsikor. De männsikor som bor, jobbar och lever i Shanghai kan lätt informera omvärlden om deras Kina. Den hårt slitande kinesen på landen har inga möjlighter att göra sin röst hörd, de har heller ingen aning om vilka rättigheter en männsika har. Det är för mig uppenbart att varje kines har olika värde och behandlas därefter.

Här kommer några stolpar om hur Kinas enbarnspolitik sägs fungera. Notera att detta är hur JAG förstått det hela, det är svårt att veta helt säkert i Chinaland.

·         Man får bara skaffa ett barn per familj.

·         Om ditt första barn är handikappat får du skaffa ett till.

·         I en del områden på landsbyggden får du sedan 2007 skaffa ett barn till om det första är en flicka.

·         Om både du och din partner är ensambarn få ni skaffa två barn.

·         "Straffet" för varje "extrabarn" du skaffar är böter. En årslön av det du tjänar per barn. Du blir även av med alla bidrag relaterade till dina barn.

·         Alla rika kineser kan skaffa hur många barn de vill. De tjänar ändå så mycket pengar att böterna spelar föga roll.

·         På fattiga landbyggden går det inte att kontrollera hur många barn de finns i varje familj. De är även så fattiga att de aldrig kommer att kunna betala en bot.

·         Om du jobbar inom partiet ska du föregå med gott exempel och bara skaffa ett barn oberoende av ovan undantag.

Jag avslutar med frågan som mina kollegor inte har rätten att svara på, Hur många barn vill du ha?




Kärlek
Sara

Enligt dagens tidning här i Shanghai föds det varje år 119 pojkar för varje 100e flicka i Kina. Om 10 år beräknas det finnas 24% fler män i Kina än vad det finns kvinnor, det är 24 miljoner singelmän. Så till alla singeltjejer, Kina är stället att åka för att finna en man!

Nä, skämt å sido. Anledningen till detta överflöd av kinesiska män är som bekannt att många kinesiska familjer föredrar pojkar framför flickor. Då de i många fall bara är tillåtna ett barn blir resultatet att många flickor aborteras bort eller "försvinner" vid födseln. Jag har faktiskt ingen aning om vad som är vanligast av de båda, dock är det olagligt att ta reda på ett barns kön innan det föds… Enligt mina kollegor är denna fruktansvärda kvinnosyn vanligast på landsbyggden och existerar inte i storstäderna. Jag tror dem, det är få välutbildade Shanghaineser som skulle göra sig av med sina döttrar (jag är inte lika övertygad om Shanghais underbetalda arbetare). Däremot fick Mickes kollega som födde två tvillingdöttrar i Shanghai medlidande från sjukhuspersonalen. Två barn men ingen pojke, en sådan otur!

Kärlek

Sara

Jag är sjukis igen, fast jobbar ändå. Tack och lov för nässpray och alvedon! Micke och jag har konstaterat att vi åkt på både en och fyra stora förkylningar sedan vi flyttade hit. Betydligt många fler än hemma i Sverige, där var jag sällan sjuk. Det måste bero på annorlunda bakterier och generellt smutsigare luft. Mina kollegor konstaterade idag att min kropp är van vid frisk och ren luft, inte Shanghais… Hmmm.


Vi är några stycken som snörlvlar och nyser på jobbet idag. Dock ser man en klar skillnad mellan mig och de sjuka kineserna. De bär alla masker, för att inte smitta de andra. Jag nyser i alla fall i armvecket. Men jag känner mig lite skyldig som fritt och generöst delar med mig av mina baselusker till kollegorna. Vad tycker du; ska man bära ansiktsmask när man är förkyld för att inte smitta andra?


 




Kärlek
Sara

Att gå på IKEA är en nästan skrämmande dejavu upplevelse för en utlandssvensk. Det ser PRECIS ut som hemma, alla produkter har kvar sina svenska namn och det står svenska böcker i BILLYbokhyllorna. När jag besökte IKEA i Australien glömde jag bort att jag var "down under" och började prata svenska med personalen.


Men inte i Kina… Vid första titten är likheterna slående, men efter en nogrannare inspektion ser man att det är något som inte riktigt stämmer. Sedan ser man dem, kineserna! När kineserna går på IKEA utnyttjar de möjligheten att provtesta varorna till max. De tar med picknick korgar för att sakligt kunna utvärdera utomhusmöblerna, de tar en tupplur i sängarna (under täcket) och de tar med hela familjen in i vardagsrummen för att prova sofforna. De tar familjefoto, äter, umgås och provar alla produkter noga. Till oss västerlänningas förtret, hur ska man kunna ta mått på en säng som en hel familj ligger och SOVER i?!

Här pågår det lite efter-lunch-slappning i ett IKEA showrum :-)




Kärlek
Sara

Även om jag gillar Shanghai så gör inte min hud det. Speciellt sedan vintern kom till Shanghai så gör min hud UPPROR med röda utslag och KLI överallt. Kanske för att matcha min numera ganska allvarliga nickelallergi? Kanske är det en slump att det kommer nu, kanske beror det på den torra luft som kommer med aircon eller så är det kanske föroreningarna? Troligen en mix. I vilket fall så fick jag nog och gick till doktorn. Eftersom det känns föga lönsamt att testa allergi mot ALLT så fick jag bara ngn kräm och några piller. Vad säger du, är det bara att börja knapra?

Doktorn rekommenderade dessa piller, han kunde dock inte riktigt förklara varken innehåll eller syfte på engelska. Jag lyckades inte heller utvinna begriplig info från innehållsförteckningen… Törs jag ta dem?





Vad tror du att denna salva ska göra? jag har ingen aning...



Kärlek
Sara

Vad vill du helst ha?


Kärlek
Sara

På en arbetsplats finns alla olika sortes människor. Det syns inte minst på varje persons arbetsplats. Genom att ta sig en titt på ett skrivbord kan man utläsa många personlighetsdrag. Den ordentliga, den stökiga, kaffe narkomanen, den som gillar godis, post-it tönten, familjepersonen… Varianeterna är oändliga.




Det här är mitt skrivbord. Jag gillar tomma ytor. Även om jag inte lyckas helt under dagen.

I Kina finns dock en sort som i alla fall jag inte sett hemma i Sverige. Nallediggaren! En nallediggare är en person som överöser sitt skrivbord med nallar, blommor, småfigurer… Krimskrams med andra ord, med betoning på nallar. Så här kan deras skrivbord se ut:



Hur många nallar hittar du i denna djungel?


sötisar!

Denna lilla gris står på min chefs skrivbord. Hon är 36 år, chefen alltså.


en romantiker bland alla nallediggare



Vilken skrivbordstyp är du?




Kärlek
Sara

De flesta kineser som är i kontakt med västerlänningar har ett engelskt namn. På västerländska bolag så som IKEA så använder man bara de engelska namnen, även mellan kineserna. Det är vanligast att man skaffar sig ett engelskt namn i 20 års ålder, man väljer sitt namn själv. Vanliga namn är Tiffany, Candy eller Kitty. På IKEA har vi en Helmut och en Rambo. Andra exempel följer nedan.

 








Det är också vanligt att vi västerlänningar får ett kineskt namn då vi flyttar hit. Det har både jag och Micke fått. Dessa används nästan aldrig utan är mest för visitskortets skull :-). Det är våra kollegor som valt våra namn och tanken är att de ska påminna om våra västerländska namn. Mickes namn låter ungefär Wei Ming Kai och betyder typ smart och öppen. Kai är namnet på en stor och framgångsrik kinesisk krigare. Mickes namn är så bra att det ofta går ett imponerande sus genom salen då han presenterar sig (jag skojar inte). Mitt namn är inte lika imponerande. Det låter ungefär "Lin Qiu Si" och betyder "thinking in the forest of autom". Jag försökte få namnet "den tänkande draken" men det fick jag inte för mina kollegor, det var tydligt inte passade för västerlännignar. Well well.




Mitt visitkort, mitt namn står längst upp




Mickes visitkort, hans namn står längst upp




Vad skulle du vilja heta?


Kärlek
Sara

Förutom att jag idag firar Micke och mig ♥  så har jag även firat min chefs födelsedag. Vi firade Jon med en riktig braklunch. Till min besvikelse bjöds det inte på tårta, i Kina äter man istället nudlar när någon fyller år (inte konstigt att kineserna är smala). Här  råder nämligen ordspråket: långa nudlar = ett långt liv. Helt självklart när man tänker efter! Eller?




Kärlek
Sara

På de flesta arbetsplater cirkulerar det humor mail med diverse kuligheter, så även på min. Tänkte dela med mig av dagens roligaste mail. Bilderna nedan är tagna av en privatperson i Peking.

En ung man blockar ena filen på en större väg.


Han går fram till en bil...


...öppnar dörren och drar ur föraren.



Ur sin bil plockar han sedan fram ett fång med ballonger...



... med texten "förlåt mig".



Han plockar även fram en bukett rosor...



... som tjejen vägrar att ta emot.



Blommorna slängs på marken...



... och tjejen kliver tillbaka in i sin bil.



Tjejen lämnar platsen...



Kvar står en mycket besviken kille.



Han plockar till slut ihop blommor och ballonger,



...röker en cigg



och lämnar platsen.

Jag undrar så vad killen gjort?!

Kärlek
Sara

Ikväll ska jag och min nya snygga HM kjol på kinesisk opera. Det är för övrigt veckans ladies night så vi lämnar våra grabbar hemma. Tror att de ska basta och dricka öl.

nya favvokjolen :-)

Kinesisk opera är en form av drama, på kinesiska vanligen kallad xi (戏), "teater"/"föreställning" eller xiqu (戏曲), "teatervisor", som blandar sång, musik, teater och akrobatik. Den vanligaste varianten är Pekingopera eller jingju (京剧, "huvudstads-teater"). Den har en nationell snarare än lokal karaktär. Den växte fram i slutet av kejsartiden (mitten av 1800-talet) och konkurrerade snabbt ut den dittills dominerande operaformen kunqu. Jämfört med sydligare former av kinesisk opera är jingju högljudd med mycket bruk av slaginstrument, gäll sång och gälla instrument som exempelvis jinghu, en mindre variant av det vanliga stränginstrumentet erhu. Den har också en relativt stor akrobatisk (wu, "krigisk") repertoar.

Vad säger du, kinesisk opera eller bastu?

Kärlek
Sara

Vår ayi veckohandlar åt oss. Du vet den där tåkiga "måste bara köpa mjölk" shoppingen. Nice tycker jag som tycker att " måste bara köpa mjölk" är den tråkigaste vardagssysslan av dem alla. Ja, jag diskar hellre :-)

Vår ayi tar sitt jobb på stort allvar och lägger ner mycket energi på att köpa det vi tycker om. Vi har tex råkat säga att vi tycker om cola, nu har vi alltid minst 10 cola flaskor i kylen. Ibland tar nästan colaflaskorna över hela kylskåpet och vi får knappt plats med smör och ost.  Häromdagen nämde Micke att han tycker om en kiwi, nu har kiwi för ett helt fotbollslag :-) Det är ju bra att hon tar oss på orden!

Ayi betyr rakt översatt "tant" eller "aunty" på engelska. Ayi kallar man äldre kvinnor som man inte har en nära relation med. Till exempel kallar mina kollegors barn mig för ayi. Även städerskor/städare går under begreppet ayi. Kineserna tilltalar ofta inte en ayi vid namn utan säger just ayi. Jag tycker om ordet "ayi".

Det är väldigt vanligt att ha en ayi i Kina. Kineser, expats och även studenter har ofta en ayi. Det kostar inte många kronor och hittar men en bra och ärlig ayi är de GULD värda!

Kärlek
Sara

Ibland slås jag av kinesernas brutala ärlighet. Då de å ena sidan tycker att det är mycket jobbigt att säga sin mening i jobbsammanhang (eller ännu värre att säga emot sin chef), så har de inga problem med att ge mycket personlig feedback. Att jämnföra med oss svenskar som ofta inte har några problem att uttrycka vår åsikt i jobbsammanhang men som aldrig skulle e säga "du har blivit lite tjock" eller liknande till en kollega.

Idag har jag på mig ett av min favvoarmband från Thomas Sabo. Enligt mina kollegor är det inte vidare snyggt. Tydligen passar de rosa stenarna inte alls med min silverberlock. Jaha, det var ju bara en kär examenspresent från min favvofaster :-).


fult? jag tycker att det är grymt snyggt!

Kärlek
Sara

Åh, så roligt! Kommer du ihåg killen som hade en sådan komisk presentation i IKEAs månadsnyhetsbrev? Om inte så titta här. Igår åt jag lunch med honom. Han är en liten, blyg kille med flickvän. Vem hade kunnat tro det?!

Kärlek
Sara

Har total bloggtorka så lånade detta inlägget av Ellinor. Titta gärna in på hennes blogg här.

Detta är ord som jag har hört några gånger... Går att applisera på alla kroppsdelar så vitt jag har förstått det.

In China we have a saying:

The skin is god for your skin
The head is god for yor head
The eyes are god for your eyes


Smaklig spis!

Kärlek
Sara

Alltså, jag håller på att spricka här. Ni som känner mig vet att när jag tycker någonting så kan jag bara inte hålla tyst. Just nu tycker jag så mycket och får använda all min energi för att inte kläcka ur mig något dumt.

This is the story. En av mina kollegor har nu gråtit varje morgon hela veckan. Anledningen; hon får inte en katt för sin mamma.  Ja, du läste rätt. Ja, hon sitter på jobbet. Ja, hon är vuxen. Nej, det är inget skämt.  Jag har aldrig gillat djur så jag har aldrig gråtit över en katt jag inte fick. Men mina syskon har, speciellt min syster. Då var hon ca 10 år. Notera att min syster grät hemma, inte i skolan.

Jag försökte muntra upp min kollega med lite choklad och med orden "men när du gifter dig, då kan du ha en katt". Hon svarade "nej, får då ska jag ha barn och då får jag inte ha en katt för min mamma". Jag vet att kulturerna är olika, att kineser ofta bor med sina föräldrar hela livet och att de har en otrolig respekt för sina föräldrar. Me, HERRE GUD, get a life! 25 år och gråter på jobbet för att hon inte får en katt för sin mamma. Get a grip!

Som sagt, jag gör mitt bästa för att försöka hålla min åsikter inom mig. Att inte förslå att hon kan faktiskt flytta hemmifrån (hon får inte för sin mamma). Jag tänker inte berätta att jag flyttade hemifrån så fort jag slutade gymnasiet och att det var över 10 år sedan mina föräldrar bestämde över mitt liv. Jag kommer att hålla mina åsikter om vikten av frihet inom mig och istället bara erbjuda lite tröstchoklad.

Kärlek
Sara

Något som fashinerar mig (och många andra) är kinesernas förmåga att komma till ro och sova ÖVERALLT! På kontoret hittar man under lunchtid sovande kollegor lite var stans. Framför datorn, i soffor eller vid lunchbordet. Intressant tycker vi västerlänningar. En kille tycker att ämnet är så fashinernade att han skapat en hemsida om sovande kineser i Shanghai: www.sleepingchinese.com. Därifrån har jag lånat dessa mycket inspirerande bilder. Sov gott!


många tycker om att ta en lite powernapp på jobbet


det är mysigt att sova lite tillsammans


det är lätt att somna ute i naturen

det är bra att varva ner och ta en paus när man är mitt i farten

Kärlek
Sara

Varje månad sänder HR ut ett månadsbrev med lite "bra att ha" info. Bland annat skriver alla nyanställda några små rader om sig själva. Låt mig säga att deras ordval ofta skiljer sig en del från vad jag skulle valt. Jag ger er nedan ett exempel från en nyanställd kille. Jag har varit snäll nog att ta bort bild och namn :-).


"I’m XXX, a poor man, who knows himself little but was asked to write something about himself, who is still working on it, 12 o’clock at night!  Let me see, urh….male, born in Sichuan, grow up in Xinjiang…graduated from SHUFE last year, then work at The Dow Chemical Company, joined IKEA this week, now in AP team, located at 7^th floor of Tianlong Rd. office….play football, ping pang, NFS, and favorite car brand is Benz… God, it’s too hard for me to write these things, which I nearly have no time to enjoy for the past one year, sad! Probably you have seen my picture, do I look good? Guess so. But please do not fall in love with it, as you will love me more when you get to know my personality. Seriously I am not that kind of good-looking guy, but girls will gradually love me; I am neither that kind of hard-working work fellow, but finally boss will favor me. You wonder why? I will never tell unless you manage to find me with my email XXX at your nearest convenience."

Kärlek
Sara